En vara har lagts i din kundkorg, du hittar kundkorgen överst på sidan.
Bebyggelsehistorisk tidskrift var på många sätt en pionjär vid starten 1981. Frågan om vad forskningsfältet bebyggelsehistoria egentligen skulle omfatta kom att diskuteras redan i första numret. Skulle det vara så brett som Göran Lindahl, en av initiativtagarna och tidskriftens mångåriga ordförande, skrev i det första numret, att det inkluderade alla former av markutnyttjande? Som exempel på detta breda utforskande nämner Lindahl bland annat mekanismerna bakom samhällets modernisering och industrialisering, förändringar i arbetsliv, demografisk expansion, samhällsplanering, lagar, förordningar och reformer. Det äldre och betydligt snävare ämnet byggnadshistoria måste integreras i bebyggelsehistoria − och skulle vi kanske säga idag, kontextualiseras.
Förhoppningen var att kunskaperna om den industrialiserings- och urbaniseringsprocess som samhället genomgått, skulle kunna fördjupas genom att forskare från olika discipliner samlades inom ramen för bebyggelsehistoria. Och här vågar man nog påstå att Lindahl fick rätt. Tidskriften svarade mot ett samhälleligt behov vid den här tiden att sätta fokus på frågor som dessa, att tänka i helheter och inte i enskildheter, i miljöer istället för byggnader. Det var till exempel på 1980-talet som arbetet med att avgränsa områden med kulturvärden av riksintresse bedrevs.
De så kallade riksintressena skulle sammantaget representera landets 10 000-åriga historia, spegla olika samhällsklassers boendeförhållanden och arbetsmiljöer samt olika samhällstyper. Det var då regeringen lade fram en ny proposition med mål för vad man där kallade kulturmiljövården, även om lagen som trädde i kraft 1989 fortsatt fick heta kulturminneslagen. Det var också decenniet efter de storskaliga landskapsomvandlingarna i samband med vattenkraftsutbyggnaden i Norrland, miljonprogrammet och de stora omvandlingarna av landets stadskärnor. Genom att utgå från platser, miljöer och sammanhang, och inte vetenskapliga discipliner i första hand, blev tidskriften ett vetenskapligt forum som befann sig mitt i samhällsdebatten.